Om projektverksamheten

Immateriellt världsarv

Vid projektansökan rådde en missuppfattning, som gör projekttiteln missvisande. Immateriell kultur kan inte självständigt utnämnas till världsarv och därför inte heller tas med på en egen världsarvslista. Däremot kan "Konventionen för Immateriella Kulturarv" mycket väl komplettera den konvention som finns till skydd för världens natur- och kulturarv. Utpekade hotade traditioner och övriga immateriella komponenter kan också kungöras genom att tas upp på Unescos särskilda listor.

Gävleborgs fäbodförening har nu genomfört en förstudie, som döpts till

Veta och kunna. Fäbodkultur; en världstradition

Projektet redovisas i form av en huvudrapport, ett supplement till denna samt tre praktiska exempel från sydöstra Gästrikland.

Resultatet innehåller ett förslag om ett fortsatt nordiskt projekt

- Fäbodkulturen som immateriellt kulturarv av universell betydelse -Projektets uppgift blir att utforma en ansökan om ekonomiska resurser för en detaljerad och etappindelad projektplan där samarbete och satsningar med redan etablerade grupperingar ingår.

Slutrapport

HUVUDRAPPORT  

SUPPLEMENT

Inom kort kommer även de tre exemplen att vara tillgängliga. 

 

Vägledning för fäbodturism

I maj 2010 redovisar Gävleborgs fäbodförening ett projekt om fäbodturism. Vi tror oss ha mött verkligheten, som inte helt lättvindigt löser fäbodbrukarnas finansiella situation med turism som lättvindig utväg.

En del av verkligheten är att fäbodbruket står för det attraktiva medan det kommersiellt givande väldigt lätt hamnar någon annanstans.

För att få en lyckosam fäbodturism behövs en samverkan med intressenter utanför fäbodbrukarnas egen krets och med deltagande också av myndigheter som berörs – exempelvis Tillväxtverket och våra regionala turistkontor.

 

Kunskap och kompetens

Gävleborgs Fäbodförening har genom projekt Kunskap och Kompetens, som startade den 1 februari 2006, haft som huvudmål att medvetet marknadsföra fäbodmaten och därigenom synliggöra fäbodkulturen och förmedla och levandegöra fäbodbrukets mervärden. Projektet förlängdes efter ett år.

Arbetet har bidragit till ökad förståelse för landskapets natur- och kulturarv samtidigt som det innebär värdeskapande och tillväxt inom fäbodbruket.

Den mattillverkning som idag sker i fäbodmiljö baseras i huvudsak på mjölkråvara. Fäbodprodukterna är mycket eftertraktade och uppskattade av såväl ortsbor som mer långväga besökare. Det råder inget tvivel om att efterfrågan vida överstiger tillgången på produkter. Läs rapporten från projektet genom att öppna filen.

För GFF är projektverksamheten mycket viktig i strävandena att nå de mål föreningen satt upp. Syftet är bland annat att ta till vara och främja fäbodbrukets intressen, att ta vara på traditionell kunskap samt att främja och stödja nya lösningar inom fäbodbruket.

Genom föreningens initiativ har idéer om projekt växt fram från fäbodbrukarna själva, vilket borgar för att förankringen av program och projekt bland dess olika målgrupper är mycket god. Styrelsen för GFF och föreningens årsmöte har gett fullt stöd för arbetet.

 

Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg, HS, sökte och fick Leadermedel för etapp 1 i programmet Fäbodmat och matkultur i januari 2004. Ansökan baserades på en förstudie, genomförd av GFF.

Intryck Hälsingland presenterade beslutet så här på sin hemsida:
Fäbodmat och matkultur
Hushållningssällskapet Gävleborg (HS) i samarbete med Gävleborgs Fäbodförening (GFF) beviljades 705.710 kronor för arbete med att främja fäbodbruket i Hälsingland och lägga grund för kommersiellt gångbar produktion av småskaliga livsmedel.

Tyvärr stördes projektarbetet av att HS och GFF hade olika uppfattning om formerna för samarbete.
HS kontakt var: Elisabeth Rooth-Eriksson, 0290-33608.

Projekt var ett så kallat pågående projekt. Underhandsbesked fanns om fortsättning till och med 2006.

HS organiserades om vårvintern 2005 och meddelade i mars att HS på grund av detta och krav på fullständig kostnadstäckning i alla projekt inte kunde stå kvar som projektägare för etapp 2. Slutrapport för projektet lämnades först under sensommaren 2005.

Med kort varsel beslöt GFF att återta projektet och gå in som sökande. Även om färdigställandet av ansökan underlättades av att GFF hade upprättat handlingarna för etapp 1 åt HS, försvårades det samtidigt av tidsnöden och avsaknaden av rapportmaterial från HS. Ansökan avslogs av LAG Intryck Hälsingland vid dess möte i maj 2005. Sedan dess har HS:s slutrapport kommit, vilken visar på ett mycket tillfredsställande resultat av etapp 1.

Slutrapporten för projekt Fäbodmat och Matkultur kan läsas i sin helhet här på hemsidan.

Det negativa beskedet från LAG Intryck Hälsingland bromsade GFF:s arbete. Dock fanns löften från Länsstyrelsen om projektmedel som kunde användas trots avslaget från LAG.
Tre beslut fattades:
1. GFF ska med ett nytt underlag och efter en omsorgsfull genomarbetning av alla delar göra en ny ansökan om medel från LAG Intryck Hälsingland.
2. GFF ska med tillgängliga resurser arbeta vidare med projekt för att inte förlora fart.
3. Namnet Fäbodmat och Matkultur ska inte längre användas som ett enskilt projektnamn utan i stället vara det täckande namnet för en hel produktionsekonomisk verksamhet för fäbodnäringen. Programmet ska vara ett paraply som under sig samlar idéer, verksamheter och delprojekt.

En viktig roll i projektarbetet hade WWF, Världsnaturfonden
WWF gav nämligen den kreditgaranti som gjorde det möjligt för en förening med såpass svag likviditet som GFF att fungera som egen projektägare.

Slutrapporter

Här ligger slutrapporter som PDF-filer. Alla öppnas i "eget" fönster.

Slutrapport "Vägledning för fäbodturism" PDF

Slutrapport "Kunskap och Kompetens" PDF

Slutrapport "Fäbodmat och Matkultur" PDF

Slutrapport "Fäbodkonsulent" PDF

Del av rapporten "Rovdjursskador och förvaltning av fäbodmiljöer". PDF

Rapporterna finns att beställa genom att skicka ett email med beställningen till e-post:info@xfabodar.se

Klicka på länken om ni inte har
Det är ett gratisprogram som inte innehåller virus.