Byggnadsvård

Byggnaderna är en viktig del av fäbodarnas miljö. Mycket av karaktären hos fäbodstället eller den enskilda fäboden står byggnaderna för. Många gånger är det de som längst bevarar kopplingen till fäbodens historiska bakgrund. De står för minnen som är väldigt viktiga att vara rädd om och som är värda så långt det är möjligt också försöka bevara. Och byggnader är inte bara hus. Man har byggt gärdesgårdar. Man har byggt broar. Man har byggt vägar. Man har byggt än det ena än det andra. Alla byggnadsverk står också för kunskap. De uttrycker självhushållets mångkunnighet, som ofta var förbluffande stor och även vittnade om en nästan otrolig hantverksskicklighet.

En av fäbodföreningens uppgifter är att förmedla kunskap om hur man lämpligast bör vårda byggnaderna på våra fäbodar på ett sätt som gör att inga värden försvinner. I varje fall av misstag.

Vi har flera medlemmar i föreningen med en stor och aktningsvärd kunskap om byggnader och byggnadsvård. Ett av de första namnen i medlemsmatrikeln är till exempel Carl Ingel Arvidsson, välkänd arkitekt med kontor i Hudiksvall och med verk även på motsatta sidan av jordklotet. Söker man sig ner i listan finns fler intressanta namn. De stora kulturhistoriska museerna i länet är till exempel också medlemmar med gedigen byggnadsvårdskompetens.

Som kontaktperson för dem som har frågor kring byggnadsvård på fäbodar har GFF utsett Anna Karin Martinsson. Hon arbetar som byggnadsantikvarie på Hälsinglands museum och bor på en hälsingegård i Lia, Hög, utanför Hudiksvalls stad. Fäboden finns på Hjortstavallen. Hon kan nås på telefon 0650-250 65; 070-215 65 70.
E-post: annakarinmartinsson@hotmail.com

En annan viktig person i sammanhanget är arkitekt Mimmi Göllas, MiGo Byggnadsvård. Mimmi kom i kontakt med GFF genom Ovanåkers kommuns projekt Fäbodskogen, där hon har en nyckelroll. Mimmi har lovat att den som har några frågor om inventeringar och renoveringar gärna får kontakta henne via E-post: mimmi@migobyggnadsvard.se eller på telefon 070-277 70 01.
Naturligtvis borde alla kommuner ha en sådan verksamhet. Om sitt arbete i Fäbodskogen skriver Mimmi så här:

Mimmi Göllas Rapporterar

Hej!
Jag tänkte rapportera vad som händer på fäbodfronten när det gäller Ovanåkers kommun och det arbete jag gör för dem. Sedan 1998 har kommunen jobbat med byggnadsinventeringar inom riksintresseområden för kulturminnesvården. Riksintressen finns för kultur, natur, fritid m.m. och det är kommunens skyldighet att se till att det som är orsaken till värdet (obebyggd natur, gammal bebyggelse etc.) bevaras.

Inom riksintresseområdena för kulturminnesvård görs det genom att belägga fastigheterna med områdesbestämmelser, som innebär bygglov för förändringar som påverkar det kulturhistoriska värdet. Det innebär inte att byggnaderna ska bevaras som museum utan bara att förändringarna ska diskuteras med kommunen innan de genomförs.

I samband med att kommunen fullföljer sina åtaganden för riksintresseområdena så dokumenterar vi husens historia utifrån det fastighetsägarna kan berätta och vad jag i egenskap av byggnadsantikvarie kan avläsa ur byggnaderna. Detta görs för att hålla berättelsen om vår byggnadshistoria vid liv och göra den tillgänglig för oss nu och andra i framtiden. Resultatet för tidigare inventeringar går att avläsa i Bebyggelseregistret som du kan nå via Ovanåkers kommuns hemsida. Det krävs registrering och lösenord för att få tillgång till informationen.

Inventeringen och byggnadsdokumentationen stöds av Länsstyrelsens avdelning för kulturmiljövård som har satsat pengar i uppföljande projekt som har handlat om restaurering av byggnader, främst av överloppsbyggnader som lador, härbren och andra "onyttiga" bodar. Lador har rustats i Vängsbo och Älvkarhed samt byar norr om Alfta . Homnabo är ett sådant ställe. Fäbodar rustas parallellt med att inventeringen av dem pågår

Mimmi Göllas