Fråga farmor

Nu har Fråga Farmor II kommit

läs mer här >

 

 

 

Fråga Fridas farmor

 

– Varför finns det fäbodar?

– Varför ska man ta med sig djur som ska mjölkas långt bort i en skog och ha dem där en lång sommar?

– Det är väl bekvämare att ha dem vid gården och ta hand om mjölken där och kunna sova i sin egen säng och ha alla grejor på samma ställe alltid?

 

Så har många resonerat och det är klokt resonerat. Men verkligheten är inte alltid så enkel som den verkar när man pratar om hur det bör vara.

 

Den mark som förr fanns runt gårdarna i de öppna bygderna med kyrka, skola och affär räckte inte alltid till för att ge foder åt alla de djur som behövdes för att ge mjölk, ost, mesost och kött åt alla de som bodde på en gård. Och var det tillräckligt med öppen mark runt en ensam gård behövde djuren ändå beta på ett så stort område att tiden inte räckte till för att föra hem dem alla nätter.

 

Därför byggde man fäbodar där de som skötte djuren kunde bo och också ta hand om mjölken. Det var lättare att låta djuren själva gå ut i de vida skogarna och beta gräs och örter än att folk gick dit och hämtade hem sommarfoder till byn. Då var det enklare att ett par gånger om sommaren hämta ost och mese från fäbodarna. Man sa att man hämtade ”klov”. Det betyder att man klövjade lasten på en häst – man klöv bördan genom att ha en korg på var sida av hästryggen.  

 

Från fäboden kunde man också transportera hem gödsel från djuren. Men den var tung och fick köras på en kälke och vinterföre. Många tyckte det var bättre att använda gödseln på fäboden och anlade åkrar där också. Från fäbodskogen körde man om vintrarna också hem det som skördats på vallen och även hö som slagits på öppna myrar under sommaren. Det förvarades i särskilda skogslador eller hässjor tills föret blev så bra att man kunde forsla hem också det på släde. Det mesta av djurens vinterfoder kom från utmarken, som fäbodskogen också kallas.

 

Mycket i jordbruket förr i tiden handlade om att flytta saker från en plats till en annan. Hela tiden gällde det att hushålla med tid och arbete. Det var lättare att låta djuren själva gå till skogs och beta än för bonden och hans folk att gå dit och hämta hem det till djuren. Då var det enklare att hämta hem det djuren producerade genom sin mjölk. När man ändå tvingades hämta foder från skogen var det vinterfoder som kunde köras i stora lass när snö och is gav fint slädföre.

 

Sedan kom en tid då när energi var billig. Vi hade gott om elektricitet från fallande vatten och olja pumpad ur jorden. Man kunde göra konstgödsel och frakta varor långa vägar till låg kostnad. Men nu behöver vi spara igen. Det gäller att hitta finurliga lösningar och de som lyckads bäst kan göra bäst förtjänster.

 

Bruket av fäbodar är en sådan fiffig lösning, som har fungerat i mer än 1000 år. Men det finns många variationer. Man har alltid försökt att anpassa det till de förutsättningar som har funnits på en gård eller i en trakt eller i ett land. Gamla erfarenheter har varit utgångspunkten när man funderat ut nya klipska lösningar.

 

Frida heter en flicka, som frågar sin farmor om hur det egentligen fungerade på en fäbod förr i tiden. 

Här kan du läsa mer om henne: Fråga farmor Del 1    

 Fråga farmor Del 2

 

Du kan själv fråga Fridas farmor genom att skicka dina frågor till fråga.farmor@gmail.com

Senast ändrad 22 mars 2012, Gävleborgs Fäbodförening